Helge And och Sankt Jakob

Helgeands kyrka och S:t Jacobs kyrka

Två separata kyrkor under medeltiden i Visby

Utredningar och diskussioner har förekommit till och från under en längre tid om Helge And och S:t Jacob är samma kyrka men med olika namn eller om de båda kyrkorna har funnits var för sig. Det har t.o.m. fastslagits att det rör sig om en och samma kyrka (Helagotland, jan 2020). I samband med utformningen av denna hemsida har det varit väsentligt att ta ställning till frågan eftersom mycket av information krig dessa båda kyrkor blir helt olika beroende vald inställning. Därför fanns det orsak ta del av de utredningar som berör denna frågeställning, för att få fram en egen uppfattning som underlag för hemsidan.

Slutsatsen så långt är att det definitivt inte är klarlagt att det rör sig om en och samma kyrka, utan att mycket pekar på att det verkligen funnits två separata kyrkor. Nedan redogörs för denna slutsats i ett antal frågeställningar som kan behöva utredas ytterligare om slutsatsen skall kunna anses som felaktig.

De två kyrkorna med tillhörande anläggningar.

Helge Ands kyrka och helgeandsanläggningen
Helge Ands kyrka uppfördes i början av 1200-talet, sannolikt 1230-1240. Platsen för kyrkan är ju känd eftersom ruinerna finns kvar. Kyrkan uppfördes av Tyska orden eller biskop Albert av Riga.

Helgeandsanläggningen, även kallad helgeandshospitalet, låg alldeles bredvid kyrkan och bestod av sjukhus och andra byggnader för fattiga, sjuka och hemlösa. Tidpunkten för uppförande av anläggningen är inte helt klarlagd men det mest sannolika är att den uppfördes under början av 1200-talet, ungefär samtidig som kyrkan och att den uppfördes av Tyska orden. Man vet med säkerhet att anläggningen fanns senast 1299.

S:t Jakobs kyrka och S:t Jakobs kloster
S:t Jacobs kyrka vet man att den fanns år 1225, så den kan ev. ha byggts lite tidigare. S:t Jakobs kyrka uppfördes strax söder om S:t Nicolai ungefär där Frimurarhuset finns idag. Till S:t Jakobs kyrka hörde också en svärdsriddargård. Kyrkan och riddargården uppfördes av biskop Albert av Riga som samlingsplats för korsriddarna i Visby innan avfärd till Livland (Balticum) för att kristna invånarna. Att S:t Jakobs har funnits vet man för att från flera källor framgår att Albert hade rätt att utse kyrkoherde i en kyrka i Visby med namnet Sankt Jakob. Riddargården blev senare omändrad till kloster.

Frågeställning 1

En kyrka
Förutsättning är endast en kyrka med läge där Helge And ruin nu ligger. Helge Ands kyrka var alltså en svärdsriddarkyrka. Det borde då också ha funnits en svärdsriddargård.  

Svärdsriddargården borde ha byggts nära intill kyrkan, för att senare ha kommit att ingå i Helgeandsanläggningen. När dominikanerbröderna tog över S:t Nicolai omkring 1228 byggde de konventsanläggning norr om kyrkan i stället för på södra sidan som är mera normalt för ett konvent. Det verkar underligt. Fanns det verkligen andra byggnader som låg i vägen för denna placering, annars borde konventet ha placerats på södra sidan.

Det kan alternativt vara så att svärdsriddargården byggdes söder om Nicolai men den låg då väldigt långt från kyrkan. Varför skulle  den byggas så långt från kyrkan? Så kan det ju vara men det låter inte troligt.

Två kyrkor
Förutsättning två kyrkor med den ena där Helge And ruin nu ligger och den andra alltså S:t Jakob kyrka söder om S:t Nicolai. Svärdsriddargården var byggd söder om S:t Nicolai intill S:t Jakobs kyrka och därför kunde inte konventet byggas söder om S:t Nicolai. Detta alternativ låter mera troligt.

Frågeställning 2

En kyrka
Om svärdsriddarna ännu fanns kvar och använde sin gård och kyrka när helgeandsanläggningen uppförts måste svärdsriddarna använt samma kyrka och de kan också ha haft sin gård inom helgeandsanläggningen. Om så var fallet hade inte dominikanerbröderna behövt bygga konventet norr om kyrkan. Delad kyrka hade förstås varit möjligt med tanke på att den hade två plan. Så hade det kunnat vara, men det låter inte så troligt.

Två kyrkor
Helgeandsanläggningen fungerade för sig med egen kyrka och svärdsriddarna hade sin gård och egen kyrka vilket låter troligt.

Frågeställning 3

En kyrka
År 1306 finns uppgifter om att Begginerorden knutits till Helgeandskyrkan/Jakobskyrkan. Det innebar att de alltså kom att dela kyrka med de sjuka och hemlösa från helgeandsanläggningen. Begginerorden måste också ha haft ett kloster i närheten där de sov och skötte sin verksamhet. Något sådant kloster är inte känt men det kan ju ha funnits inom eller utanför helgeandsanläggningen. Så kan det ha varit men det verkar inte särskilt troligt.

Två kyrkor
När Livland (Baltikum) var kristnat för katolska kyrkan avtog S:t Jakobs kyrka betydelse som svärdsriddarkyrka och samlingsplats för korstågen, varför verksamheten upphörde omkring 1272. Kyrkoherden i Drotten fick då ta över ansvaret för S:t Jakob, sedan ärkebiskopen i Riga underlåtit att föreslå kandidat till prästtjänsten. Man lät då Begginerorden överta anläggningen omkring 1306. Svärdsriddargården togs också över av Begginerorden som blev deras kloster. Senast i början av 1400-talet stängdes klostret och Begginerorden försvann. Denna uppdelning verkar ganska trolig.

Frågeställning 4

En kyrka
Solberganunnorna lämnade Solberga kloster efter 1404 och flyttade in till staden där de fick överta Helgeand/S:t Jakobs kyrka. Bakgrunden till flytten var att Solberga anläggningen troligtvis blivit skadad vid unionskriget 1398-1403. De fick nu nöja sig med att dela kyrkan med helgeandsanläggningens boende. De måste också liksom Begginerorden ha fått överta ett kloster för sitt boende och sin verksamhet och de var säkert också beroende av att ha tillgång till trädgårdsanläggning i närheten. Så kan det ha varit men det låter inte särskilt trolig.

Två kyrkor
Helgeandsanläggningen har sin egen anläggning och Solberganunnorna tar över Jakobs kyrka och kloster efter Begginerorden. Det finns också enligt handlingar från 1700-talet en åker kallad nunnornas åker sydost om S:t Nicolai kyrkan som med stor sannolikhet var nunnornas. Denna uppdelning på två kyrkor verkar trolig.

Frågeställning 5

En kyrka
Omkring 1470 byggdes kapellet Sankta Gertrud dit Solberganunnorna flyttade. Efter att ha delat kyrka med helgeandsanläggningen sjuka och hemlösa var det säkert efterlängtat för nunnorna. Men hur var det med klostret? Kanske låg det kvar inom helgeandsområdet. Det kan alternativt ha byggts ett nytt kloster vid S:ta Gertrud, men det finns inget som tyder på att ett kloster uppförts vid det nya kapellet. Det kan kanske ha varit enligt resonemanget ovan.

Två kyrkor
Solberganunnorna övergav S:t Jacobs kyrka för att den var i alltför dåligt skick, eller för att den var skadad av en brand. De fortsatte att använda klostret som ju låg alldeles intill det nya kapellet. Det tycks också ha funnits en mur mellan klostret och S:ta Gertrud (Fornvännen). Det var vanligt att klosterområden omgavs av murar. Denna uppdelning på två kyrkor verkar trolig.

Frågeställning 6

Donationsbreven
I Fornvännen 198-211 redovisar Hugo Yrwing innehållet i ett flertal donationsbrev från 1305 och fram till 1515. Enligt den tolkning Yrwing gör finns det två kyrkor, Helge And och S:t Jacob samt ett Helgeandshus och ett Jakobskloster. Det är svårt att tro att Yrwing fått det hela om bakfoten och tolkat donationsbreven felaktigt (de är skrivna på latin).

Frågeställning 7

Kartan
Det finns en karta benämnd Braun-Hogenbergs prospekt över Visby från slutet av 1500-talet.

Kartan är förstås inte skalriktig men den ger ändå en god uppfattning om kyrkorna i Visby på 1500-talet. Den ligger inte helt rätt med norr uppåt på kartan, men roterar man den lite medsols så stämmer den ändå rätt bra med verkligheten även om ringmurens riktning inte är korrekt. Markeringarna från kartan har lagts in i nedanstående tabell och kompletterats med en färgmarkering.

Gul markering	F: Coenobium	D. Nicolai	S:t Nicolai konventet och kyrka
Orange markering	G: Templum	D. Clematis	S:t Clemens kyrka
Blå markering	H: Coenobium	D. Jacobi	S:t Jakobs kloster och kyrka
Röd markering	I:	Aedicula Sancti Spiritus	Helge Ands kapell
	K: Templum	D. Olai	S:t Olofs kyrka
Grön markering	Q: Templum	D. Marie	S:ta Maria kyrka

S:t Nicolai, S:t Jakob, Helge And och S:ta Maria ligger ganska bra i rak linje på kartan såsom de ligger i vekligheten, men både S:ta Maria och Helge And ligger väl nära S:t Jakobs kyrka. Även S:ta Gertrud finns inritad med korrekt läge mellan S:ta Nicolai och S:t Jakob, dock utan att ha fått någon markering. I början av 1500-talet fanns alla dessa kyrkor fortfarande kvar. Det är svårt att bortse från denna konkreta karta som visar att de båda kyrkorna existerade samtidigt. S:t Jakob här också angiven som Coenobium D. Jacobi, alltså S:t Jakobs klosterkyrka.

Sammanfattningsvis så långt kan konstateras att väldigt mycket pekar på alternativet med två separata kyrkor.

Endast en kyrka

Det finns några argument som framförts och som talar för att Helge And och S:t Jakob är samma kyrka.

Helgeandkyrkans utformning
Från forskare framförs att den form som Helge Ands kyrka har förekommer inte någon annanstans som helgeandskyrka i Europa med kyrkorummet i två plan, och därför kan den inte från början ha byggts som helgeandskyrka, utan den måste ha byggts som svärdsriddarkyrka och först senare när svärdsriddarna lämnade Visby togs den över och blev helgeandskyrka. Det kan finnas flera förklaringar till att även S:t Jakobs kyrka byggdes utifrån att Helge And ursprungligen var en svärdsriddarkyrka.

Den mest troliga förklaringen är att det verkligen var biskop Albert som påbörjade byggandet av kyrkan som en svärdsriddarkyrka och som då påbörjades lite tidigare, omkring 1210-1220, än vad som är den gängse uppfattningen. På grund av stridigheter, tidsbrist eller ekonomi avbröts arbetet med den påbörjade kyrkan som då överlämnades till Tyska orden. De tog över byggandet och byggde färdigt kyrkan. Lite senare omkring 1225 lät biskopen uppföra en lite enklare kyrka, ett kapell, som svärdsriddarnas kyrka, d.v.s. S:t Jakob.

En annan möjlighet är att Tyska orden byggde Helge And från början. Man fann att det koncept som utmärkte svärdsriddarnas kyrkor med kyrkorummet i två plan skulle passa bra för att dela upp församlingen med sjuka personer i det ena planet och övriga församlingen i det andra.

S:t Jakobs kyrka har inte återfunnits
Några rester av S:t Jakobs kyrka har inte hittats. Det behöver inte betyda så mycket. Det kan vara så att alla delar av kyrkan och klostret har grävts bort vid nybyggnader och det kan också vara så att man ännu inte hittat några grundmurar fastän de finns kvar i marken eller under Frimurarhuset. Kanske påträffas de senare vid grävarbeten. Jämförelsevis tog det tid innan man återfann Ryska Kyrkan.

Solberganunnornas mässor
I boken med titeln ”Sko socken, kloster, kyrka, egare och slott: Handbok för resande” berättas att Solberganunnorna deltog i gudstjänsten skiljda från övriga församlingen genom ett valv och förenade genom en öppning i valvet så att församlingen kunde höra nunnorna sång utan att se dem. Tidpunkten för denna iakttagelse är okänd men den mest troliga förklaringen är att S:t Jakobs kyrka också var byggd med kyrkorummet i två plan med öppning mellan planen, ett koncept som var vanligt för svärdsriddarnas kyrkor. En annan förklaring kan vara att nunnorna under en period använde Helge Ands kyrka som sin kyrka under en period, eftersom S:t Jakobs kyrka förmodligen var dåligt underhållen och att de i väntan på att S:t Gertruds kapell skulle bli färdigt använde Helgeandskyrkan.

Slutord

Redovisningen pekar på att det verkligen fanns både en Helgeands kyrka och en S:t Jakobs kyrka. Tills vidare får detta gälla för denna hemsida. Vidare forskning kan komma visa hur det förhåller sig med detta intressanta medeltidsproblem.